Search

SustainableBelieving

Tag

thailand

Snart börjar äventyret

Mitt wifi har varit lite svajigt de senaste dagarna. Men nu sitter vi i shoppingcentret Siam Discovery med supersnabbt wifi. Om några timmar bär det av mot gränsen till Burma för sexdagars trekking i djungeln. Här ska vi bland annat se Thailands längsta vattenfall och åka forsränning. Vi är så himla taggade på att komma bort från bruset i storstaden och alla turister en stund!

Den 30 januari är vi tillbaka i Bangkok igen på morgonen, samma kväll tar vi bussen nedåt i landet. Den 31a på morgonen kliver vi av färjan på ön Koh Tao. Där hänger vi i tre dagar innan vår fyradagars dykkurs börjar 😀

11-13 februari har vi bokat in oss på en snorklingstrip vid paradisön Similan Island, där vi kommer bo ombord på en båt. Så man kan helt klart säga att det är nu det riktiga äventyren börjar.

Advertisements

Mat mat mat

Det går verkligen att äta på väldigt olika sätt här, men alla har sin charm.

  • Nr 1 Foodcourt. Detta är från det veganska köket i MBK köpcentret som jag nämnde i ett tidigare inlägg. Här med ris och två tillägg= 50 bath dvs ca 13 kr.
  • Nr 2 Gatustånd. Här är smoothies där man fick välja tre frukter de mixar med is, kostade ca 45 bath~ 12 kr. Till detta köpte jag även en portion take-away ris för 10 bath~ 3 kr samt några sjögräs sushibitar för 7 bath styck~2 kr. Perfekt snabbmiddag för veganen. Längst med gatorna finns det hundratals, till och med tusentals stånd av alla möjliga slag. De serverar friterad kyckling, bröd, allt.. Dumplings, frukt, curry, listan kan fortsätta i evigheter.
  • Nr 3 thairesturang. Här en nudelblandning med grönsaker och jordnötssås. Mycket gott, köptes på caféet/ resturangen som ligger i samband med New Road Guesthouse.
  • Nr 4 Västerländsk resturang. Oftast mycket dyrare än vad vanlig thailändsk mat är. På ett gatustånd kostar en portion ris och curry ca 50 bath och samma på resturang ca 90-150 bath. Går du in på en västerländsk kedja/ resturang kan en rätt lätt kosta 250-400 bath. Kanske inte dyrt i svenska mått mätt, men inget man lever på länge med backpackingbudjet.

 

Umphang trekking

Senaste dagarna har spenderats i ett naturreservat vid namn Umphang, 4 timmars bilfärd från den thailändska staden Mae Sot. Här har vi, tillsammans med flertalet guider och 8 andra skandinaver forsrännt, hikeat, sovit på camping, badat i både varma källor och hoppat från vattenfall, besökt samt övernattat i en djungelby.

img_7839

Det har varit ett äventyr, fyllt av skratt, mygg, nya vänner, hårda sängar, extremt morgonpigga golande tuppar, chipsstjälande hundar, guider som skrattande berättar om folk som dött av tarantellor, alldeles för stora mängder av durian samt hoppat från samma vattenfall som vi men landat på stenar. Helt klart en upplevelse jag aldrig kommer glömma. Dagens visdomsord, som vår coola guide “Kurt” alltid avslutade sina historier med.


Never die.

Liten video från vår resa

Här har ni en Backpacking video som vi filmat under de 10 första dagarna i Thailand 😀

Det förbannade skräpet

Nu under resan försöker jag vara lite ekonomisk genom att handla på mataffärer och undvika småförpackningar på 7-Eleven. När jag vet att vi stannar på samma ställe i några dagar passar jag på att köp lite större förpackningar av ex havregryn, sojamjölk, kakor eller dylikt.

Handlade en inplastad kartongförpackning med tepåsar som därefter var inpaketerade i plast var för sig. Hur mycket paketerings inception blir inte det?
Ja visst, det finns alltid den där lustigkurren på julafton som slår in ett presentkort i en tv kartong, med sjutton lager presentpapper med katter på och mindre kartonger inuti. Men är detta julafton? Nä, jag ska bara dricka te. Idag helst.
Tänk mängden plast som hade kunnat sparas..
Inte är det bara tepåsarna heller.
Köpte de torraste mormorskakorna jag kunde hitta, då de låg i en pappersförpackning och var veganska (win). Tror ni inte de hade packat in varenda jäkla Saharasnustorra kaka i plast. *BRÖÖÖL*
Hade möjligtvis, möjligtvis, förstått om de var choklad eller något annat geggigt i dem.
Men när de smular och gör dina luftvägar torrare än om du svalt en näve kanel.. Då förstår jag inte.
Thailand har redan dålig sortering av sopor, och en population på 68,2 miljoner människor. Räkna därefter in de 32,6 miljoner konsumtionsglada turister som besökte landet under bara år 2016. Skräpet bara växer och frodas med människan.
Jag är som en gam som spanar efter kadaver när jag går runt och letar efter sopkorgar eller sopsäckar längs gatorna.
Bara att slänga sitt skräp i en soppåse kanske inte räddar världen, men det stoppar i alla fall en del av allt detta avfall från att hamna i haven. Enligt WWF har hälften av allt liv i världshaven dött sedan 1970-talet. Detta är på grund av mänsklig påverkan så som övergödning, höjd medeltemperatur, nedskräpning osv.
Människan är lat, det är därför vi har klarat oss så länge trots vår ganska klena och mjuka kroppsuppbyggnad. Av lathet finner vi lösningar på problem med hjälp av verktyg och andra organismer, vilket gör vår vardag enklare och mer friktionsfri. Men när det inte längre finns några träd att hugga ner eller när haven dör ut, då kommer vi inte ha någonstans att vända oss med våra “smarta” lösningar och klena kroppar, för vi kommer inte existera. Dör haven, dör vi.


Veta mer?

WWF, rädda haven

Havet.nu

 

 

 

Vykort från Nikki som äntligen fått tag i wifi

Hallå!
Nyligen lämnat den vackra thailändska ön Koh Tao.
På Tao spenderade vi någon vecka och tog bland annat våra dykcertifikat för 18 m. Vår australiensiska dykinstruktör Shawn var väldigt duktig, men hade tydligen inte ens arbetstillstånd i Thailand. Vi såg allt ifrån en sköldpadda till muränor och blåprickiga stingrockor.                                Därefter hoppade vi ombord på exkursionsfartyget PansaQueen och seglar runt Similanöarna på Andamansjön för tre dagar av snorkling. Det sköna var att vi endast var ca 10 stycken turister som bodde på båten. Och slapp därmed hela tiden åka runt i trånga små turistbåtar för endagsvistelser på öarna. Vattnet var klarare än kristall och man måste kisa hela tiden då solen reflekterades så starkt. Helt utan problem kunde man se fiskstimmen tiotals meter under ytan. Vi såg tre sköldpaddor, muränor och miljoner färgglada fiskar. Det jag dock blev väldigt upprörd över var mängden turister på öarnas kommersiella stränder. Det var fullständigt kaos samt hundratals människor som trängdes, skrek, fotade, skräpade ner och betedde sig allmänt odrägligt. Ett trettiotal båtar från olika turistbyråer dumpade lassvis med turister på dessa exotiska och sköra öar.


År 1982 gjordes 9 av Similanöarna till en nationalpark, år 1998 lades även de två sista öarna Ko Bon och Tachai till. Dessa elva öar är kända för sina pudervita sandstränder, kristallklara vatten och de fantastiska korallrev som omringar öarna med sitt artrika marinliv. Öarna 1-3 är avstängda för turism på grund av att havssköldpaddorna lägger sina ägg på dessa stränder, samt för att korallförvaringsprogram utförs här. Jag blev väldigt glad  att det i alla fall fanns lite hållbart tänk i denna turistsoppa jag bevittnade. Det är olagligt att fiska runt Similan och Surin öarna, men tydligen syns fiskebåtar åka runt ändå. Samt om man dyker kan man se olagliga fiskenät som är uppsatta.                                                   Under regnsäsongen, 16 maj- 31 oktober, stänger nationalparken helt och hållet. Från oktober 2016 stängde ö nr. 11, Ko Tachai helt och hållet för att den ska kunna återhämta sig från den tunga turismen som förstört platsen.


Efter tre lärorika dagar sitter jag nu på ett hotellrum i Phuket. Denna snorkeltur har gjort att jag känner mig ännu mer motiverad till att satsa på biologyrket, kanske till och med marinbiologi. Om ändå alla dessa turister hade brytt sig på riktigt om dessa vackra och unika öar, och inte bara om likes på sociala medier…

Create a free website or blog at WordPress.com.

Up ↑

%d bloggers like this: